18:35:38
Har sagt A så nu kommer B
Ska försöka hålla det kort men kan inte lova
Det är drygt 1½ månad kvar tills jag fyller år och jag blir bara 26 år. Shit vart springer tiden ivägen?
Och tror nu inte att jag har ålderskris för det har jag inte. Utan jag vill gärna bli äldre för att sen kunde se tillbaka på allt som man har varit med och inte med och etc. Men det är de nu när jag närmar mig 26 så tänker jag väldigt mycket vad har jag åstakommit här i mitt liv? Det känns som att man inte har gjort tillräckligt och varför har man inte de?
Alltså vad jag menar är att jag har inte någon full utbildning på universitet eller högskola, har inte tagit körkoret (håller på med de), har inget heltids/fast jobb. Har massor med delstids jobb men ha ett fast jobb på heltid hade varit drömmen och toppen för mig för att ha massor med stör jobb som jag har tar mycket på mina krafter.
Sen har det varit de varför har man inte lyssnat på sig själv innan och sagt ifrån vad man tycker och tänker utan att det skadar andra men att man måste tänka på sig själv så man inte gör in i väggen och mycket.
Men vad har jag åstakommit på mina 26 år? Inte mycket enligt mig själv. Jag har en lägenhet och jag bor själv med min katt som jag skaffade för 1½ år sen, men mer? Just nu står det still. Ja jag har rest en del men det var mycket tack varje min gamla pojkvän bodde utomlands annars hade jag nog inte varit längre bort än Tyskland och Danmark.
Sen visst håller jag på med det jag gillar (nästan allt. Finns undantag) så jag borde vara nöljd med det och det är jag för det jag gör jag gillar. Som teatern, jobben och studierna. Listan kan göra hur lång som helst men nej tack. Det är så bra så.
Men det jag verkligen vill komma till är något som kanske får många tappa hakan, men jag sörjer fortfarande väldigt mycket för min kusin som gick bort 2011 på hösten där. Fy fan (ursäkta språket) vad jag saknar henne jätte mycket nu. Dels är det de att jag är äldre än vad hon blev på detta jordliv och dels att hon har en underbar dotter som får en att smälta. Alltså hon hann med mycket under sina 25 år som hon levde men vad har jag gjort? Det är de jag undra och därför jag inte bloggat för man kan säga att huvudet/hjärnan går i högvarv. Och när jag går i dem tankarna då kan jag inte lägga fokus på min blogg även om jag älskar den, men nope. Har ett liv utanför de och som tar mycket tid. Och det kommer ta mer tid nu när jag ska plugga på heltid och mycket och mycket mer och sommaren är räddad kan man säga.
Så är det i stora drag och som ni vet får man ha lite privat men jag vill gärna dela med er om mitt liv så ni lär känna mig men självklart finns det gränser på allt, men jag önskar er en fortsatt trevlig lördagskväll och nu väntar jag bara på gladiatorerna och den gladiator som jag vilar gärna ögonen på.
Puss Karro