20:08:44
Halva sanningen
Mer än 1 månad sen jag skrev här inne, men jag bryr mig inte om det dröjer 1 dag eller 1 månad huvudsaken är att bloggen inte dörr ut helt och sen så bryr jag mig inte så mycket statistiken. Dem som vill läsa om mitt gör det ändå huvudsaken vart de än står.
Nu denna månad som har varit och är har varit upp och ner och vart ska jag börja? Jag tror inte att jag börjar någonstanns, utan jag bara skriver för det känns bäst så.
Om någon skulle fråga mig hur jag mår skulle jag svara: "Jag mår bra" Men det är bara halva sanningen. Jag är så ledsen inombords, så att jag vet inte vart jag ska ta ivägen, men jag håller på att gå igenom en jobbig period och så här har jag aldrig känt mig.
Så man kan säga att fysiskt mår jag bra, men psykist nej. Vad som står på är att jag har fattat ett riktigt jobbigt beslut och ni kommer att få reda på förr eller senare men inte just nu.
Så fort jag är ensam (som jag är just nu också), så känns det riktigt jobbigt och jag vet knappt vart jag ska ta ivägen för det gör riktigt ont, men jag måste vara stark för min egen skull. Har gråtit från och till hela dagen, så mycket att min moster fick komma hem och trösta mig + pappa, men jag behövde kvnnligt sällskap och då ställde moster upp. Syrran var inte hemma och mamma ska vi inte snacka om och mina bästa vänner känner inte till detta, men jag ska berätta för dem. Dem betyder mycket för mig och jag vet att dem finns där för mig, men jag behövde/behöver min familj.
Nu kan jag inte skriva mer. Ögonen svider och jag ska försöka göra något annat som gör att jag inte tänka så mycket, utan bara gör de.
Ni får ha det så bra så länge
Puss Karro

Lånad bild från lizzzies.blogg.se